TOK PISIN ANVÄNDBARA FRASER

Tok Pisin har likheter med svenskan i sin uppbyggnad men i vissa fall använder de fler former och ord för att förklara eller böja något. Det faktum att det har en enklare struktur gör att det kan vara lättare att lära sig en vad svenskan är.

Vi hoppas att den här bloggen har varit till nytta för dig som vill lära dig språket.

Gutbai!

Källor:

Simon Ager, Useful Phrases in Tok Pisin, http://www.omniglot.com/language/phrases/tokpisin.php Simon Ager, hämtad 2016-01-27

Tok Pisin for Beginners, http://www.unilang.org/course.php?res=80#ci-l4greetings UniLang, hämtad 2016-01-27

TOK PISIN PRONOMEN

För pluralformen av ett pronomen lägger man till suffixet –pela som även används vid adjektiv.

Tredje person plural finns som både inkluderande och exkluderande. Exkluderar man personen man pratar med (till exempel: Vi gick på bio när du var sjuk) använder man mipela vilket kan översättas som flera jag. Inkluderar man personen man pratar med (Visst hade vi kul på festen igår?) använder man istället yumi, vilket på svenska skulle bli dujag.

Tok pisin tar även med hur många man pratar med i pluralpronomen upp till tre personer.

Källor:

Tok Pisin for Beginners, http://www.unilang.org/course.php?res=80#ci-l2personalpronouns UniLang, hämtad 2016-01-27

0 siro

1 wan

2 tu

3 tri

4 fo

5 faiv

6 sikis

7 seven

8 et

9 nain

10 ten

11 wanpela ten wan

12 wanpela ten tu

20 tupela ten

21 tupela ten wan

100 wan handet

200 tu handet

1000 wan tausen

1975 wan tausen nain handet sevenpela ten faiv

Grundtal

Siffrorna 1-10 i tok pisin har två former. Den första används när man formar andra siffror och t.ex när man ska säga tid. Den andra formen är när de får suffixet”-pela” och används som adjektiv. Noll eller ”siro” har ingen adjektivform. I de varianterna av tok pisin som är närmare engelskan används också former som eleven, twelv, twenti, terti etc.

Ordningstal

Det finns inga speciella ord för ordningstalen. På svenska har vi ”andra, tredje, fjärde” osv. men på tok pisin bildas de istället med hjälp av ordet ”namba” enligt modellen ”namba wan”, den första, och så vidare.

Veckodagar

Måndag – mande

Tisdag – tunde

Onsdag – trinde

Torsdag – fonde

Fredag – fraide

Lördag – sarere

Söndag – sande

Månader                                           
         

Januari – jenueri

Februari – februeri

Mars – mars

April – epril

Maj – mei

Juni – jun

Juli – julai

Augusti – ogas

September – septemba

Oktober – oktoba

November – novemba

December – disemba  

Källor

UniLang

http://www.unilang.org/course.php?res=80#ci-l4days hämtad 2016-01-26

Magnus Kusoffsky, Beskrivning av tok pisin

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1330392&fileOId=1330393 hämtad 2016-01-26

Tok pisin har samma ordklasser som svenska men de böjs annorlunda. Precis som i svenskan ändras inte verb efter vilken person som utför det men man använder heller inga suffix för att visa i vilket tempus verbet utförs. I både Mi wok nau (jag jobbar nu) och Mi wok asde (jag jobbade igår) står verbet jobba, wok, i samma form.

I svenskan böjer vi olika enligt presens, imperfekt/preteritum, perfekt, pluskvamperfekt och futurum. Tok pisin har delat upp det enligt presens, pågående presens, förfluten tid, futurum och nära framtid. Presens och futurum, som båda bara är ett tempus i svenskan, är i tok pisin uppdelat i flera medan förfluten tid, som i svenska är tre tempus, är bara ett.

För att visa tempus används partiklar innan verbet. Dessa är stap (pågående presens), bin (förfluten tid), bai (futurum) och laik (nära framtid).

Tok Pisin for Beginners, UniLang, http://www.unilang.org/course.php?res=80#vocab5 Hämtad 2016-01-25

Skriver du verbet i presens behöver du inte lägga till något innan.

I pågående presens lägger man till stap innan. Mi katim frut (jag skär frukt) blir då mi stap katim frut (jag håller på och skär frukt) och mi givim mani (jag ger pengar) blir mi stap givim mani (jag håller på och ger pengar). För att visa förfluten tid används partikeln bin (från engelskans been) och meningarna blir mi bin katim frut (jag har skurit frukt) och mi bin givim mani (jag har gett pengar). Futurum visas genom att man använder bai. Till skillnad från de andra partiklarna som sätts efter subjektet så sätts bai först: bai mi katim frut (jag ska skära frukt) och bai mi givim mani. För att visa på att verbet ska utföras i en nära framtid används partikeln laik och våra meningar blir mi laik katim frut (jag ska precis skära frukt) och mi laik givim mani (jag ska precis ge pengar). Partikeln laik ska inte förväxlas med modalverbet som betyder gilla.

Lägger man till ett objekt efter predikatet måste man lägga till suffixet –im. Mi kat (jag skär) blir mi katim när man lägger till frut (frukt).

Tok pisin har bara två prepositioner, bilong och long. Bilong kommer från engelskans belong och förutom tillhör har ordet samma betydelse som engelskan for och of. Long används i princip för allt annat.

Vid adjektiv används suffixet –pela. Till exempel yelopela, vilket betyder gul. Färgen heter då yelo. Precis som i svenskan skrivs adjektivet före substantivet.

Precis som svenskan har tok pisin SVO-ordföljd. Först i meningen kommer subjektet, sedan verbet (predikatet) och sist objektet.

Tok pisin använder reduplikationer för lite olika saker. Bland annat används det för att förändra till exempel substantivet ting (idé, åsikt) till verbet ting-ting (tänka, oroa sig). En annan användning är för att visa olika former av plural. Buk betyder bok och buk-buk är flera böcker. Ordet wil betyder hjul reduplicerat till wil-wil betyder det cykel.

Källor:

Masahiko Nose, Reduplication in Tok Pisin — Forms, Functions and Uses, http://repository.tufs.ac.jp/bitstream/10108/69374/1/aall6_5.pdf hämtad 2016-01-26

Tok Pisin for Beginners, http://www.unilang.org/course.php?res=80 , UniLang, hämtad 2016-01-26

Allmänt

Att det finns fonologisk variation mellan talare av tok pisin visar tydliga tecken på substratpåverkan (påverkan från tidigare talade språk i området). Svenskan är ganska rik på frikativor, medan många transnewguineaspråk, som tok pisin, inte har några alls eller en enda, i allmänhet /s/.

Det är i fonologin som man ser mest av tendensen till omstrukturering. Många ord på tok pisin och dess engelska kognater (släktord) skiljer sig bara ifråga om enstaka ljud och nästan alltid på ett systematiskt sätt. Uttalet av sådana ord ligger nära engelskans i de idiolekter som präglas av omstrukturering.

På tok pisin är inte ton betydelseskiljande.  I mindre omstrukturerade varianter av språket hamnar betoningen alltid på första stavelsen, liksom svenskan i de flesta icke samansatta ord. I mer omstrukturerade former varierar betoningen(i likhet med engelskans).

Kärnfonologi

"Kärnfonologi" är en term som vissa forskare ibland använder för den fonemuppsättning som alla talare av tok pisin har gemensam. Hur man uttalar dessa fonem kan variera starkt mellan olika talare.

Här betecknas fonem med de grafem som representerar dem i standardortografin.

Uttalet motsvarar generellt vad en europé skulle vänta sig. ”Y” är dock en konsonant och står för/j/.

 Klusiler             P    T    K

                          B    D    G

 Frikativor                S    H

 Nasaler             M    N   NG

 Kontinuanter    W    L   Y

 Flap                        R

 Vokaler              I         U

                          E    A   O

Som du ser är/r/ här en flap, d.v.s ett ljud som produceras genom ett slag med tungspetsen mot tandvallen (alveolis). Det är alltså inte en tremulant som det svenska r−ljudet.

Fonemen i kärnfonologin kan uttalas som sagt på många olika sätt hos olika talare. Ibland leder detta till att två fonem produceras som samma fon.

S & T

R & L  

R & T

R & D

Substrateffekter i fonologin

/h/ hittas endast i ordinitial position. En del talare av tok pisin börjar alla ord skrivna med ”h” med en vokal; andra uttalar alla ord skrivna med initialvokal med en aspirat.  Majoriteten av de som talar tok pisin är konsekventa i sin användning av/h/ trots att det inte är ett vanligt förekommande fonem i språket. I svenska uttalar man/h/ i nästan alla fall, det finns såklart undantag som i t.ex ”hjälp”.

/p/ är det mycket vanligt att man uttalar som en bilabial frikativa, särskilt i medial position. I svenska uttalas /p/ som en bilabial klusil.

Epentesvokaler

Epentesvokaler (insättning av en vokal i en konsonantgrupp, t.ex ”vatten” istället för fornsvenskt ”vatn”) är ett vanligt förekommande exempel på substratpåverkan. I vissa idiolekter tillåter man inga konsonantkluster (konsonantgrupp) alls. I ett antal fall har dessa uttal permanentats genom att de har uppfattats som stavelsebildande så man har flyttat på betoningen i enlighet med den regel som säger att betoning ska liga på första stavelsen. T.ex engelskans "flash" har blivit "pilas"

Fonologisk expansion

Många som talar tok pisin har betydligt fler fonem i sitt språk än de som ingår i kärnfonologin. De mer angliserade varianterna har såklart en fonemuppsättning väldigt nära engelskans. Många av talarna har också fler än fem vokaler, i vissa fall upp till tolv vokalfonem och fler frikativor än/s/. i svenskan finns 17-22 vokalfonem och 22 konsonantfonem. Tre fonem som inte ingår i kärnfonologin för tok pisin kan sägas vara del av standardvarianten. Frikativorna är/f/ /v/ och en affrikata /ʤ/ som skrivs med bokstaven ”j”. Affrikator är ovanliga i både tok pisin och i svenskan, men förekommer i låneord där de symboliseras av en bokstav.

Fonologiska regler

Stavelsestruktur och ordstruktur

Mindre omstrukturerade former av tok pisin har en fonotax (den del av fonologin som talar om hur olika fonem kan kombineras i ett språk) som i allmänhet inte tillåter konsonantkluster. Ett ord får högst bestå av tre stavelser, så de varianterna har alltså den maximala ordstrukturen KVKVKVK. Små grupper av konsonantkluster kan förekomma medialt, de är [mp], [mb], [nt], [nd], [ngk] och [ngg]. Det är dock bara ett fåtal ord om innehåller konsonantkluster. Det finns varianter av tok pisin som genomgått omstrukturering och pga. detta har en avsevärt friare fonotax, som är mer lik engelskans. I de varianterna finns komplicerade konsonantkluster och ord med fler stavelser än tre. I svenska har vi betydligt mer komplicerad ordstruktur där ”kv” inte gäller, konsonantkluster är frekvent förekommande och många ord har mer än tre stavelser.

Ordfinala klusiler

Det förekommer aldrig tonande klusiler ordfinalt. Tonande klusiler byts alltså mot tonlösa i ordslut. Ord som på engelska slutar med tonande klusil slutar då på tok pisin med tonlös klusil, ex. ”dok” av engelskans ”dog”. Även detta skiljer sig från svenskan där tonande klusiler kan förekomma på alla platser i ett ord.

Dessa ord stavas generellt med bokstäverna p, t, och k.

Ordinitiala klusiler

Klusiler är inte aspirerade ordinitialt, till skillnad från i både svenska och engelska.

Fonem som endast förekommer ordinitialt

Fonemen/f/ och /ʤ/ förekommer bara ordinitialt.

Diftonger

De fallande diftongerna är [ai], [au], [ea], [oi]; de stigande diftongerna är [ia], [io], [iu]. Diftonger som förekommer på tok pisin är inte självständiga fonem.

Stavningsregler

Alfabetet

Aa Bb Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Rr Ss Tt Uu Vv Ww Yy

C, q, x, z, å, ä och ö är de bokstäver som finns i svenska alfabetet men saknas i tok pisin. De är ersatta av k eller s, respektive kw, kis och s. Å, ä och ö ersätts av olika diftonger.

Standardortografin (standarden för rättskrivning) på tok pisin är i stort sett fonematisk (återger uttalet). De skillnader i stavning som finns mellan olika användare av språket reflekterar i allmänhet olika analyser av vilka fonem som ingår i ordet. Ett exempel är det engelska ordet ”work”, det skrivs som ”wok” på tok pisin eftersom man inte uttalar ”r”. Stavningen är dock inte helt fonematisk. Man undviker kombinationerna ”ngk” och ”ngg” och skriver istället ”nk” respektive ”ng”. Ordet ”traim”, som betyder ”försöka”, borde egentligen stavas ”traiim”, eftersom det innehåller både diftongen ”ai” och vokalen ”i”.

Detta är väldigt annorlunda från svenskan som har en onödigt komplex stavning många gånger.

Källor

UniLang

http://www.unilang.org/course.php?res=80#ci-l4days hämtad 2016-01-26

Magnus Kusoffsky, Beskrivning av tok pisin

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1330392&fileOId=1330393 hämtad 2016-01-26

Tok pisin är ett av de officiella språken på Papua Nya Guinea tillsammans med engelska och hiri motu. Det är det mest talade språket i landet och talas huvudsakligen i de tidigare tyska delarna av landet och huvudstaden Port Moresby.

Eftersom Papua Nya Guinea har 841 levande språk är tok pisin en viktig punkt för kommunikationen i landet.

Tok Pisin hade ett officiellt stöd när landet styrdes av Australien men enligt Papua Nya Guineas konstitution är engelska set enda officiella språket. Trots detta hålls de flesta debatter i parlamentet på tok pisin.

Det är många som anser att tok pisin ska vara det officiella språket i Papua Nya Guinea och att språket kan ge en starkare samhörighetskänsla mellan landets invånare. Eftersom hiri motu har större inflytande i de södra delarna av landet är det inget som skulle gå att genomföra idag.

Det oofficiella målet i Papua Nya Guinea är att alla barn ska gå i engelskspråkig skola men detta är långtifrån fallet. De flesta går inte i statlig skola i mer än några år och får sin utbildning på skolor på missionsstationer runt om i landet. Eftersom engelskakunskaperna är små utanför städerna sker undervisningen där på tok pisin eller något lokalt språk. Engelska är inte tillåtet i klassrummet i statliga skolor men det är vanligt att läraren eller någon äldre elev återberättar lektionens innehåll på tok pisin utanför.

Källor:

Amrita Dasgupta, Tok Pisin: Papua New Guinean Creole, http://theculturetrip.com/pacific/papua-new-guinea/articles/tok-pisin-papua-new-guinean-creole/ The Culture Trip, hämtad 2016-01-26

Magnus Kusoffsky, Beskrivning av tok pisin, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1330392&fileOId=1330393 hämtad 2016-01-26

Tok pisin är ett kreolspråk som talas på Papa Nya Guinea. Det är det mest frekvent använda språket där. Det har ca 120 000 modersmålstalare, men ungefär 4 miljoner totalt talar tok pisin. Tok pisin uppstod som ett resultat av att folk från runtom Stilla Havet skickades för att jobba på plantager i Queensland och olika öar där de tvingades samspela. Arbetarna började utveckla ett pidgin främst från engelska, men också från tyska, malajsiska, portugisiska, och deras egna austronesiska språk. Sedan det uppstod har det utvecklat en mer komplex grammatik och anses nu vara ett kreolspråk(ett pidgin med modersmålstalare).

Namnet tok pisin betyder ”talk” (tok) ”pidgin” (pisin), alltså ”tala pidgin”.

Typiska egenskaper för pidgin- och kreolspråk

Det finns en del egenskaper för den här sortens språk som är väldigt typiska, i tok pisin kan man fortfarande se en del sådana egenskaper:

• Fast ordföljd 
• Basordföljd SVO 
• Reduplikation vanligt förekommande – reduplikation förekommer i tok pisin, t.ex när man jämför något och vill säga att något är ”mycket mer” än något annat gör man det genom att använda reduplikation av ordet ”moa” (som betyder mer) så det blir ”moa moa”.
• Enkel stavelsestruktur KV – konsonantkluster undviks
•  Litet antal fonem – generellt sett finns det relativt få fonem i tok pisin, men det varierar också mycket mellan olika talare
• Litet vokabulär – tok pisin har ett ganska litet vokabulär, det märks genom att ett ord kan ha många betydelser. Ett exempel är ”hat” som kan betyda hatt, het, hård och hjärta. Det finns många ord det här stämmer in på.
• En eller få prepositioner – det finns två prepositioner i tok pisin, den ena är ”bilong” och den andra är ”long”. Det förra betyder ”tillhör”, men den kan också stå för ”av” och ”för”. Den senare ”long” används för i princip allt annat (på, i, med etc.), men det kan också betyda ”lång” så blanda inte ihop dem.
• Inga genus eller substantivklasser – ingen indelning i genus eller substantivklasser finns
• Personliga pronomen har numerus men ej genus 

Källor

UniLang

http://www.unilang.org/course.php?res=80#ci-l4days hämtad 2016-01-26

Magnus Kusoffsky, Beskrivning av tok pisin

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1330392&fileOId=1330393 hämtad 2016-01-26

Wikipedia 

https://en.wikipedia.org/wiki/Tok_Pisin hämtad 2016-01-26