Direktlänk till inlägg 28 januari 2016
0 siro
1 wan
2 tu
3 tri
4 fo
5 faiv
6 sikis
7 seven
8 et
9 nain
10 ten
11 wanpela ten wan
12 wanpela ten tu
20 tupela ten
21 tupela ten wan
100 wan handet
200 tu handet
1000 wan tausen
1975 wan tausen nain handet sevenpela ten faiv
Grundtal
Siffrorna 1-10 i tok pisin har två former. Den första används när man formar andra siffror och t.ex när man ska säga tid. Den andra formen är när de får suffixet”-pela” och används som adjektiv. Noll eller ”siro” har ingen adjektivform. I de varianterna av tok pisin som är närmare engelskan används också former som eleven, twelv, twenti, terti etc.
Ordningstal
Det finns inga speciella ord för ordningstalen. På svenska har vi ”andra, tredje, fjärde” osv. men på tok pisin bildas de istället med hjälp av ordet ”namba” enligt modellen ”namba wan”, den första, och så vidare.
Veckodagar
Måndag – mande
Tisdag – tunde
Onsdag – trinde
Torsdag – fonde
Fredag – fraide
Lördag – sarere
Söndag – sande
Månader
Januari – jenueri
Februari – februeri
Mars – mars
April – epril
Maj – mei
Juni – jun
Juli – julai
Augusti – ogas
September – septemba
Oktober – oktoba
November – novemba
December – disemba
Källor
UniLang
http://www.unilang.org/course.php?res=80#ci-l4days hämtad 2016-01-26
Magnus Kusoffsky, Beskrivning av tok pisin
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1330392&fileOId=1330393 hämtad 2016-01-26
TOK PISIN ANVÄNDBARA FRASER Svenska Tok pisin Välkommen Welkam God morgon Monin tru, Gutpela monin God eftermiddag Avinun tru, gutpela avinun God kväll Gutpela nait ...
TOK PISIN PRONOMEN Singular Plural Första person mi jag, mig mipela, yumi vi Andra person yu du yupela ni Tredje person em han, hon, den,...
Tok pisin har samma ordklasser som svenska men de böjs annorlunda. Precis som i svenskan ändras inte verb efter vilken person som utför det men man använder heller inga suffix för att visa i vilket tempus verbet utförs. I både Mi wok nau (jag jobbar ...
Allmänt Att det finns fonologisk variation mellan talare av tok pisin visar tydliga tecken på substratpåverkan (påverkan från tidigare talade språk i området). Svenskan är ganska rik på frikativor, medan många transnewguineaspråk, som tok pisin, in...
Tok pisin är ett av de officiella språken på Papua Nya Guinea tillsammans med engelska och hiri motu. Det är det mest talade språket i landet och talas huvudsakligen i de tidigare tyska delarna av landet och huvudstaden Port Moresby. Eftersom P...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 | 28 | 29 | 30 |
31 |
|||
|