Direktlänk till inlägg 28 januari 2016

Grammatik

Av tokpisin - 28 januari 2016 09:38

Tok pisin har samma ordklasser som svenska men de böjs annorlunda. Precis som i svenskan ändras inte verb efter vilken person som utför det men man använder heller inga suffix för att visa i vilket tempus verbet utförs. I både Mi wok nau (jag jobbar nu) och Mi wok asde (jag jobbade igår) står verbet jobba, wok, i samma form.


I svenskan böjer vi olika enligt presens, imperfekt/preteritum, perfekt, pluskvamperfekt och futurum. Tok pisin har delat upp det enligt presens, pågående presens, förfluten tid, futurum och nära framtid. Presens och futurum, som båda bara är ett tempus i svenskan, är i tok pisin uppdelat i flera medan förfluten tid, som i svenska är tre tempus, är bara ett.

För att visa tempus används partiklar innan verbet. Dessa är stap (pågående presens), bin (förfluten tid), bai (futurum) och laik (nära framtid).



kat = cut = skära

giv = give = ge

Present (intransitive)

Mi kat.

I cut.

Mi giv.

I give.

Present

Mi katim frut.

I cut fruit.

Mi givim mani.

I give money.

Present progressive

Mi stap katim frut.

I am cutting fruit.

Mi stap givim mani.

I am giving money.

Past

Mi bin katim frut.

I have/had cut fruit.

Mi bin givim mani.

I have given money.

Future

Bai mi katim frut.

I will cut fruit.

Bai mi givim mani.

I will give money.

Future (immediate)

Mi laik katim frut.

I am about to cut fruit.

Mi laik givim mani.

I am about to give money.

Tok Pisin for Beginners, UniLang, http://www.unilang.org/course.php?res=80#vocab5 Hämtad 2016-01-25


Skriver du verbet i presens behöver du inte lägga till något innan.


I pågående presens lägger man till stap innan. Mi katim frut (jag skär frukt) blir då mi stap katim frut (jag håller på och skär frukt) och mi givim mani (jag ger pengar) blir mi stap givim mani (jag håller på och ger pengar). För att visa förfluten tid används partikeln bin (från engelskans been) och meningarna blir mi bin katim frut (jag har skurit frukt) och mi bin givim mani (jag har gett pengar). Futurum visas genom att man använder bai. Till skillnad från de andra partiklarna som sätts efter subjektet så sätts bai först: bai mi katim frut (jag ska skära frukt) och bai mi givim mani. För att visa på att verbet ska utföras i en nära framtid används partikeln laik och våra meningar blir mi laik katim frut (jag ska precis skära frukt) och mi laik givim mani (jag ska precis ge pengar). Partikeln laik ska inte förväxlas med modalverbet som betyder gilla.


Lägger man till ett objekt efter predikatet måste man lägga till suffixet –im. Mi kat (jag skär) blir mi katim när man lägger till frut (frukt).


Tok pisin har bara två prepositioner, bilong och long. Bilong kommer från engelskans belong och förutom tillhör har ordet samma betydelse som engelskan for och of. Long används i princip för allt annat.


Vid adjektiv används suffixet –pela. Till exempel yelopela, vilket betyder gul. Färgen heter då yelo. Precis som i svenskan skrivs adjektivet före substantivet.

Precis som svenskan har tok pisin SVO-ordföljd. Först i meningen kommer subjektet, sedan verbet (predikatet) och sist objektet.


Tok pisin använder reduplikationer för lite olika saker. Bland annat används det för att förändra till exempel substantivet ting (idé, åsikt) till verbet ting-ting (tänka, oroa sig). En annan användning är för att visa olika former av plural. Buk betyder bok och buk-buk är flera böcker. Ordet wil betyder hjul reduplicerat till wil-wil betyder det cykel.


Källor:

Masahiko Nose, Reduplication in Tok Pisin — Forms, Functions and Uses, http://repository.tufs.ac.jp/bitstream/10108/69374/1/aall6_5.pdf hämtad 2016-01-26


Tok Pisin for Beginners, http://www.unilang.org/course.php?res=80 , UniLang, hämtad 2016-01-26

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av tokpisin - 29 januari 2016 09:58

TOK PISIN ANVÄNDBARA FRASER   Svenska Tok pisin Välkommen Welkam God morgon Monin tru, Gutpela monin God eftermiddag Avinun tru, gutpela avinun God kväll Gutpela nait ...

Av tokpisin - 29 januari 2016 09:41

TOK PISIN PRONOMEN     Singular Plural Första person mi jag, mig mipela, yumi vi Andra person yu du yupela ni Tredje person em han, hon, den,...

Av tokpisin - 28 januari 2016 16:23

  0 siro 1 wan 2 tu 3 tri 4 fo 5 faiv 6 sikis 7 seven 8 et 9 nain 10 ten 11 wanpela ten wan 12 wanpela ten tu 20 tupela ten 21 tupela ten wan 100 wan handet 200 tu handet 1000 wan tausen 1975 wan tausen nain hand...

Av tokpisin - 27 januari 2016 19:40

Allmänt Att det finns fonologisk variation mellan talare av tok pisin visar tydliga tecken på substratpåverkan (påverkan från tidigare talade språk i området). Svenskan är ganska rik på frikativor, medan många transnewguineaspråk, som tok pisin, in...

Av tokpisin - 27 januari 2016 19:32

Tok pisin är ett av de officiella språken på Papua Nya Guinea tillsammans med engelska och hiri motu. Det är det mest talade språket i landet och talas huvudsakligen i de tidigare tyska delarna av landet och huvudstaden Port Moresby.   Eftersom P...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28 29
30
31
<<<
Januari 2016
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards