Tok pisin är ett kreolspråk som talas på Papa Nya Guinea. Det är det mest frekvent använda språket där. Det har ca 120 000 modersmålstalare, men ungefär 4 miljoner totalt talar tok pisin. Tok pisin uppstod som ett resultat av att folk från runtom Stilla Havet skickades för att jobba på plantager i Queensland och olika öar där de tvingades samspela. Arbetarna började utveckla ett pidgin främst från engelska, men också från tyska, malajsiska, portugisiska, och deras egna austronesiska språk. Sedan det uppstod har det utvecklat en mer komplex grammatik och anses nu vara ett kreolspråk(ett pidgin med modersmålstalare).

Namnet tok pisin betyder ”talk” (tok) ”pidgin” (pisin), alltså ”tala pidgin”.

Typiska egenskaper för pidgin- och kreolspråk

Det finns en del egenskaper för den här sortens språk som är väldigt typiska, i tok pisin kan man fortfarande se en del sådana egenskaper:

• Fast ordföljd 
• Basordföljd SVO 
• Reduplikation vanligt förekommande – reduplikation förekommer i tok pisin, t.ex när man jämför något och vill säga att något är ”mycket mer” än något annat gör man det genom att använda reduplikation av ordet ”moa” (som betyder mer) så det blir ”moa moa”.
• Enkel stavelsestruktur KV – konsonantkluster undviks
•  Litet antal fonem – generellt sett finns det relativt få fonem i tok pisin, men det varierar också mycket mellan olika talare
• Litet vokabulär – tok pisin har ett ganska litet vokabulär, det märks genom att ett ord kan ha många betydelser. Ett exempel är ”hat” som kan betyda hatt, het, hård och hjärta. Det finns många ord det här stämmer in på.
• En eller få prepositioner – det finns två prepositioner i tok pisin, den ena är ”bilong” och den andra är ”long”. Det förra betyder ”tillhör”, men den kan också stå för ”av” och ”för”. Den senare ”long” används för i princip allt annat (på, i, med etc.), men det kan också betyda ”lång” så blanda inte ihop dem.
• Inga genus eller substantivklasser – ingen indelning i genus eller substantivklasser finns
• Personliga pronomen har numerus men ej genus 

Källor

UniLang

http://www.unilang.org/course.php?res=80#ci-l4days hämtad 2016-01-26

Magnus Kusoffsky, Beskrivning av tok pisin

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1330392&fileOId=1330393 hämtad 2016-01-26

Wikipedia 

https://en.wikipedia.org/wiki/Tok_Pisin hämtad 2016-01-26

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

TOK PISIN ANVÄNDBARA FRASER   Svenska Tok pisin Välkommen Welkam God morgon Monin tru, Gutpela monin God eftermiddag Avinun tru, gutpela avinun God kväll Gutpela nait ...

TOK PISIN PRONOMEN     Singular Plural Första person mi jag, mig mipela, yumi vi Andra person yu du yupela ni Tredje person em han, hon, den,...

  0 siro 1 wan 2 tu 3 tri 4 fo 5 faiv 6 sikis 7 seven 8 et 9 nain 10 ten 11 wanpela ten wan 12 wanpela ten tu 20 tupela ten 21 tupela ten wan 100 wan handet 200 tu handet 1000 wan tausen 1975 wan tausen nain hand...

Tok pisin har samma ordklasser som svenska men de böjs annorlunda. Precis som i svenskan ändras inte verb efter vilken person som utför det men man använder heller inga suffix för att visa i vilket tempus verbet utförs. I både Mi wok nau (jag jobbar ...

Allmänt Att det finns fonologisk variation mellan talare av tok pisin visar tydliga tecken på substratpåverkan (påverkan från tidigare talade språk i området). Svenskan är ganska rik på frikativor, medan många transnewguineaspråk, som tok pisin, in...