Allmänt

Att det finns fonologisk variation mellan talare av tok pisin visar tydliga tecken på substratpåverkan (påverkan från tidigare talade språk i området). Svenskan är ganska rik på frikativor, medan många transnewguineaspråk, som tok pisin, inte har några alls eller en enda, i allmänhet /s/.

Det är i fonologin som man ser mest av tendensen till omstrukturering. Många ord på tok pisin och dess engelska kognater (släktord) skiljer sig bara ifråga om enstaka ljud och nästan alltid på ett systematiskt sätt. Uttalet av sådana ord ligger nära engelskans i de idiolekter som präglas av omstrukturering.

På tok pisin är inte ton betydelseskiljande.  I mindre omstrukturerade varianter av språket hamnar betoningen alltid på första stavelsen, liksom svenskan i de flesta icke samansatta ord. I mer omstrukturerade former varierar betoningen(i likhet med engelskans).

Kärnfonologi

"Kärnfonologi" är en term som vissa forskare ibland använder för den fonemuppsättning som alla talare av tok pisin har gemensam. Hur man uttalar dessa fonem kan variera starkt mellan olika talare.

Här betecknas fonem med de grafem som representerar dem i standardortografin.

Uttalet motsvarar generellt vad en europé skulle vänta sig. ”Y” är dock en konsonant och står för/j/.

 Klusiler             P    T    K

                          B    D    G

 Frikativor                S    H

 Nasaler             M    N   NG

 Kontinuanter    W    L   Y

 Flap                        R

 Vokaler              I         U

                          E    A   O

Som du ser är/r/ här en flap, d.v.s ett ljud som produceras genom ett slag med tungspetsen mot tandvallen (alveolis). Det är alltså inte en tremulant som det svenska r−ljudet.

Fonemen i kärnfonologin kan uttalas som sagt på många olika sätt hos olika talare. Ibland leder detta till att två fonem produceras som samma fon.

S & T

R & L  

R & T

R & D

Substrateffekter i fonologin

/h/ hittas endast i ordinitial position. En del talare av tok pisin börjar alla ord skrivna med ”h” med en vokal; andra uttalar alla ord skrivna med initialvokal med en aspirat.  Majoriteten av de som talar tok pisin är konsekventa i sin användning av/h/ trots att det inte är ett vanligt förekommande fonem i språket. I svenska uttalar man/h/ i nästan alla fall, det finns såklart undantag som i t.ex ”hjälp”.

/p/ är det mycket vanligt att man uttalar som en bilabial frikativa, särskilt i medial position. I svenska uttalas /p/ som en bilabial klusil.

Epentesvokaler

Epentesvokaler (insättning av en vokal i en konsonantgrupp, t.ex ”vatten” istället för fornsvenskt ”vatn”) är ett vanligt förekommande exempel på substratpåverkan. I vissa idiolekter tillåter man inga konsonantkluster (konsonantgrupp) alls. I ett antal fall har dessa uttal permanentats genom att de har uppfattats som stavelsebildande så man har flyttat på betoningen i enlighet med den regel som säger att betoning ska liga på första stavelsen. T.ex engelskans "flash" har blivit "pilas"

Fonologisk expansion

Många som talar tok pisin har betydligt fler fonem i sitt språk än de som ingår i kärnfonologin. De mer angliserade varianterna har såklart en fonemuppsättning väldigt nära engelskans. Många av talarna har också fler än fem vokaler, i vissa fall upp till tolv vokalfonem och fler frikativor än/s/. i svenskan finns 17-22 vokalfonem och 22 konsonantfonem. Tre fonem som inte ingår i kärnfonologin för tok pisin kan sägas vara del av standardvarianten. Frikativorna är/f/ /v/ och en affrikata /ʤ/ som skrivs med bokstaven ”j”. Affrikator är ovanliga i både tok pisin och i svenskan, men förekommer i låneord där de symboliseras av en bokstav.

Fonologiska regler

Stavelsestruktur och ordstruktur

Mindre omstrukturerade former av tok pisin har en fonotax (den del av fonologin som talar om hur olika fonem kan kombineras i ett språk) som i allmänhet inte tillåter konsonantkluster. Ett ord får högst bestå av tre stavelser, så de varianterna har alltså den maximala ordstrukturen KVKVKVK. Små grupper av konsonantkluster kan förekomma medialt, de är [mp], [mb], [nt], [nd], [ngk] och [ngg]. Det är dock bara ett fåtal ord om innehåller konsonantkluster. Det finns varianter av tok pisin som genomgått omstrukturering och pga. detta har en avsevärt friare fonotax, som är mer lik engelskans. I de varianterna finns komplicerade konsonantkluster och ord med fler stavelser än tre. I svenska har vi betydligt mer komplicerad ordstruktur där ”kv” inte gäller, konsonantkluster är frekvent förekommande och många ord har mer än tre stavelser.

Ordfinala klusiler

Det förekommer aldrig tonande klusiler ordfinalt. Tonande klusiler byts alltså mot tonlösa i ordslut. Ord som på engelska slutar med tonande klusil slutar då på tok pisin med tonlös klusil, ex. ”dok” av engelskans ”dog”. Även detta skiljer sig från svenskan där tonande klusiler kan förekomma på alla platser i ett ord.

Dessa ord stavas generellt med bokstäverna p, t, och k.

Ordinitiala klusiler

Klusiler är inte aspirerade ordinitialt, till skillnad från i både svenska och engelska.

Fonem som endast förekommer ordinitialt

Fonemen/f/ och /ʤ/ förekommer bara ordinitialt.

Diftonger

De fallande diftongerna är [ai], [au], [ea], [oi]; de stigande diftongerna är [ia], [io], [iu]. Diftonger som förekommer på tok pisin är inte självständiga fonem.

Stavningsregler

Alfabetet

Aa Bb Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Rr Ss Tt Uu Vv Ww Yy

C, q, x, z, å, ä och ö är de bokstäver som finns i svenska alfabetet men saknas i tok pisin. De är ersatta av k eller s, respektive kw, kis och s. Å, ä och ö ersätts av olika diftonger.

Standardortografin (standarden för rättskrivning) på tok pisin är i stort sett fonematisk (återger uttalet). De skillnader i stavning som finns mellan olika användare av språket reflekterar i allmänhet olika analyser av vilka fonem som ingår i ordet. Ett exempel är det engelska ordet ”work”, det skrivs som ”wok” på tok pisin eftersom man inte uttalar ”r”. Stavningen är dock inte helt fonematisk. Man undviker kombinationerna ”ngk” och ”ngg” och skriver istället ”nk” respektive ”ng”. Ordet ”traim”, som betyder ”försöka”, borde egentligen stavas ”traiim”, eftersom det innehåller både diftongen ”ai” och vokalen ”i”.

Detta är väldigt annorlunda från svenskan som har en onödigt komplex stavning många gånger.

Källor

UniLang

http://www.unilang.org/course.php?res=80#ci-l4days hämtad 2016-01-26

Magnus Kusoffsky, Beskrivning av tok pisin

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1330392&fileOId=1330393 hämtad 2016-01-26

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

TOK PISIN ANVÄNDBARA FRASER   Svenska Tok pisin Välkommen Welkam God morgon Monin tru, Gutpela monin God eftermiddag Avinun tru, gutpela avinun God kväll Gutpela nait ...

TOK PISIN PRONOMEN     Singular Plural Första person mi jag, mig mipela, yumi vi Andra person yu du yupela ni Tredje person em han, hon, den,...

  0 siro 1 wan 2 tu 3 tri 4 fo 5 faiv 6 sikis 7 seven 8 et 9 nain 10 ten 11 wanpela ten wan 12 wanpela ten tu 20 tupela ten 21 tupela ten wan 100 wan handet 200 tu handet 1000 wan tausen 1975 wan tausen nain hand...

Tok pisin har samma ordklasser som svenska men de böjs annorlunda. Precis som i svenskan ändras inte verb efter vilken person som utför det men man använder heller inga suffix för att visa i vilket tempus verbet utförs. I både Mi wok nau (jag jobbar ...

Tok pisin är ett av de officiella språken på Papua Nya Guinea tillsammans med engelska och hiri motu. Det är det mest talade språket i landet och talas huvudsakligen i de tidigare tyska delarna av landet och huvudstaden Port Moresby.   Eftersom P...