0 siro

1 wan

2 tu

3 tri

4 fo

5 faiv

6 sikis

7 seven

8 et

9 nain

10 ten

11 wanpela ten wan

12 wanpela ten tu

20 tupela ten

21 tupela ten wan

100 wan handet

200 tu handet

1000 wan tausen

1975 wan tausen nain handet sevenpela ten faiv

Grundtal

Siffrorna 1-10 i tok pisin har två former. Den första används när man formar andra siffror och t.ex när man ska säga tid. Den andra formen är när de får suffixet”-pela” och används som adjektiv. Noll eller ”siro” har ingen adjektivform. I de varianterna av tok pisin som är närmare engelskan används också former som eleven, twelv, twenti, terti etc.

Ordningstal

Det finns inga speciella ord för ordningstalen. På svenska har vi ”andra, tredje, fjärde” osv. men på tok pisin bildas de istället med hjälp av ordet ”namba” enligt modellen ”namba wan”, den första, och så vidare.

Veckodagar

Måndag – mande

Tisdag – tunde

Onsdag – trinde

Torsdag – fonde

Fredag – fraide

Lördag – sarere

Söndag – sande

Månader                                           
         

Januari – jenueri

Februari – februeri

Mars – mars

April – epril

Maj – mei

Juni – jun

Juli – julai

Augusti – ogas

September – septemba

Oktober – oktoba

November – novemba

December – disemba  

Källor

UniLang

http://www.unilang.org/course.php?res=80#ci-l4days hämtad 2016-01-26

Magnus Kusoffsky, Beskrivning av tok pisin

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1330392&fileOId=1330393 hämtad 2016-01-26

Tok pisin har samma ordklasser som svenska men de böjs annorlunda. Precis som i svenskan ändras inte verb efter vilken person som utför det men man använder heller inga suffix för att visa i vilket tempus verbet utförs. I både Mi wok nau (jag jobbar nu) och Mi wok asde (jag jobbade igår) står verbet jobba, wok, i samma form.

I svenskan böjer vi olika enligt presens, imperfekt/preteritum, perfekt, pluskvamperfekt och futurum. Tok pisin har delat upp det enligt presens, pågående presens, förfluten tid, futurum och nära framtid. Presens och futurum, som båda bara är ett tempus i svenskan, är i tok pisin uppdelat i flera medan förfluten tid, som i svenska är tre tempus, är bara ett.

För att visa tempus används partiklar innan verbet. Dessa är stap (pågående presens), bin (förfluten tid), bai (futurum) och laik (nära framtid).

Tok Pisin for Beginners, UniLang, http://www.unilang.org/course.php?res=80#vocab5 Hämtad 2016-01-25

Skriver du verbet i presens behöver du inte lägga till något innan.

I pågående presens lägger man till stap innan. Mi katim frut (jag skär frukt) blir då mi stap katim frut (jag håller på och skär frukt) och mi givim mani (jag ger pengar) blir mi stap givim mani (jag håller på och ger pengar). För att visa förfluten tid används partikeln bin (från engelskans been) och meningarna blir mi bin katim frut (jag har skurit frukt) och mi bin givim mani (jag har gett pengar). Futurum visas genom att man använder bai. Till skillnad från de andra partiklarna som sätts efter subjektet så sätts bai först: bai mi katim frut (jag ska skära frukt) och bai mi givim mani. För att visa på att verbet ska utföras i en nära framtid används partikeln laik och våra meningar blir mi laik katim frut (jag ska precis skära frukt) och mi laik givim mani (jag ska precis ge pengar). Partikeln laik ska inte förväxlas med modalverbet som betyder gilla.

Lägger man till ett objekt efter predikatet måste man lägga till suffixet –im. Mi kat (jag skär) blir mi katim när man lägger till frut (frukt).

Tok pisin har bara två prepositioner, bilong och long. Bilong kommer från engelskans belong och förutom tillhör har ordet samma betydelse som engelskan for och of. Long används i princip för allt annat.

Vid adjektiv används suffixet –pela. Till exempel yelopela, vilket betyder gul. Färgen heter då yelo. Precis som i svenskan skrivs adjektivet före substantivet.

Precis som svenskan har tok pisin SVO-ordföljd. Först i meningen kommer subjektet, sedan verbet (predikatet) och sist objektet.

Tok pisin använder reduplikationer för lite olika saker. Bland annat används det för att förändra till exempel substantivet ting (idé, åsikt) till verbet ting-ting (tänka, oroa sig). En annan användning är för att visa olika former av plural. Buk betyder bok och buk-buk är flera böcker. Ordet wil betyder hjul reduplicerat till wil-wil betyder det cykel.

Källor:

Masahiko Nose, Reduplication in Tok Pisin — Forms, Functions and Uses, http://repository.tufs.ac.jp/bitstream/10108/69374/1/aall6_5.pdf hämtad 2016-01-26

Tok Pisin for Beginners, http://www.unilang.org/course.php?res=80 , UniLang, hämtad 2016-01-26