Allmänt

Att det finns fonologisk variation mellan talare av tok pisin visar tydliga tecken på substratpåverkan (påverkan från tidigare talade språk i området). Svenskan är ganska rik på frikativor, medan många transnewguineaspråk, som tok pisin, inte har några alls eller en enda, i allmänhet /s/.

Det är i fonologin som man ser mest av tendensen till omstrukturering. Många ord på tok pisin och dess engelska kognater (släktord) skiljer sig bara ifråga om enstaka ljud och nästan alltid på ett systematiskt sätt. Uttalet av sådana ord ligger nära engelskans i de idiolekter som präglas av omstrukturering.

På tok pisin är inte ton betydelseskiljande.  I mindre omstrukturerade varianter av språket hamnar betoningen alltid på första stavelsen, liksom svenskan i de flesta icke samansatta ord. I mer omstrukturerade former varierar betoningen(i likhet med engelskans).

Kärnfonologi

"Kärnfonologi" är en term som vissa forskare ibland använder för den fonemuppsättning som alla talare av tok pisin har gemensam. Hur man uttalar dessa fonem kan variera starkt mellan olika talare.

Här betecknas fonem med de grafem som representerar dem i standardortografin.

Uttalet motsvarar generellt vad en europé skulle vänta sig. ”Y” är dock en konsonant och står för/j/.

 Klusiler             P    T    K

                          B    D    G

 Frikativor                S    H

 Nasaler             M    N   NG

 Kontinuanter    W    L   Y

 Flap                        R

 Vokaler              I         U

                          E    A   O

Som du ser är/r/ här en flap, d.v.s ett ljud som produceras genom ett slag med tungspetsen mot tandvallen (alveolis). Det är alltså inte en tremulant som det svenska r−ljudet.

Fonemen i kärnfonologin kan uttalas som sagt på många olika sätt hos olika talare. Ibland leder detta till att två fonem produceras som samma fon.

S & T

R & L  

R & T

R & D

Substrateffekter i fonologin

/h/ hittas endast i ordinitial position. En del talare av tok pisin börjar alla ord skrivna med ”h” med en vokal; andra uttalar alla ord skrivna med initialvokal med en aspirat.  Majoriteten av de som talar tok pisin är konsekventa i sin användning av/h/ trots att det inte är ett vanligt förekommande fonem i språket. I svenska uttalar man/h/ i nästan alla fall, det finns såklart undantag som i t.ex ”hjälp”.

/p/ är det mycket vanligt att man uttalar som en bilabial frikativa, särskilt i medial position. I svenska uttalas /p/ som en bilabial klusil.

Epentesvokaler

Epentesvokaler (insättning av en vokal i en konsonantgrupp, t.ex ”vatten” istället för fornsvenskt ”vatn”) är ett vanligt förekommande exempel på substratpåverkan. I vissa idiolekter tillåter man inga konsonantkluster (konsonantgrupp) alls. I ett antal fall har dessa uttal permanentats genom att de har uppfattats som stavelsebildande så man har flyttat på betoningen i enlighet med den regel som säger att betoning ska liga på första stavelsen. T.ex engelskans "flash" har blivit "pilas"

Fonologisk expansion

Många som talar tok pisin har betydligt fler fonem i sitt språk än de som ingår i kärnfonologin. De mer angliserade varianterna har såklart en fonemuppsättning väldigt nära engelskans. Många av talarna har också fler än fem vokaler, i vissa fall upp till tolv vokalfonem och fler frikativor än/s/. i svenskan finns 17-22 vokalfonem och 22 konsonantfonem. Tre fonem som inte ingår i kärnfonologin för tok pisin kan sägas vara del av standardvarianten. Frikativorna är/f/ /v/ och en affrikata /ʤ/ som skrivs med bokstaven ”j”. Affrikator är ovanliga i både tok pisin och i svenskan, men förekommer i låneord där de symboliseras av en bokstav.

Fonologiska regler

Stavelsestruktur och ordstruktur

Mindre omstrukturerade former av tok pisin har en fonotax (den del av fonologin som talar om hur olika fonem kan kombineras i ett språk) som i allmänhet inte tillåter konsonantkluster. Ett ord får högst bestå av tre stavelser, så de varianterna har alltså den maximala ordstrukturen KVKVKVK. Små grupper av konsonantkluster kan förekomma medialt, de är [mp], [mb], [nt], [nd], [ngk] och [ngg]. Det är dock bara ett fåtal ord om innehåller konsonantkluster. Det finns varianter av tok pisin som genomgått omstrukturering och pga. detta har en avsevärt friare fonotax, som är mer lik engelskans. I de varianterna finns komplicerade konsonantkluster och ord med fler stavelser än tre. I svenska har vi betydligt mer komplicerad ordstruktur där ”kv” inte gäller, konsonantkluster är frekvent förekommande och många ord har mer än tre stavelser.

Ordfinala klusiler

Det förekommer aldrig tonande klusiler ordfinalt. Tonande klusiler byts alltså mot tonlösa i ordslut. Ord som på engelska slutar med tonande klusil slutar då på tok pisin med tonlös klusil, ex. ”dok” av engelskans ”dog”. Även detta skiljer sig från svenskan där tonande klusiler kan förekomma på alla platser i ett ord.

Dessa ord stavas generellt med bokstäverna p, t, och k.

Ordinitiala klusiler

Klusiler är inte aspirerade ordinitialt, till skillnad från i både svenska och engelska.

Fonem som endast förekommer ordinitialt

Fonemen/f/ och /ʤ/ förekommer bara ordinitialt.

Diftonger

De fallande diftongerna är [ai], [au], [ea], [oi]; de stigande diftongerna är [ia], [io], [iu]. Diftonger som förekommer på tok pisin är inte självständiga fonem.

Stavningsregler

Alfabetet

Aa Bb Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Rr Ss Tt Uu Vv Ww Yy

C, q, x, z, å, ä och ö är de bokstäver som finns i svenska alfabetet men saknas i tok pisin. De är ersatta av k eller s, respektive kw, kis och s. Å, ä och ö ersätts av olika diftonger.

Standardortografin (standarden för rättskrivning) på tok pisin är i stort sett fonematisk (återger uttalet). De skillnader i stavning som finns mellan olika användare av språket reflekterar i allmänhet olika analyser av vilka fonem som ingår i ordet. Ett exempel är det engelska ordet ”work”, det skrivs som ”wok” på tok pisin eftersom man inte uttalar ”r”. Stavningen är dock inte helt fonematisk. Man undviker kombinationerna ”ngk” och ”ngg” och skriver istället ”nk” respektive ”ng”. Ordet ”traim”, som betyder ”försöka”, borde egentligen stavas ”traiim”, eftersom det innehåller både diftongen ”ai” och vokalen ”i”.

Detta är väldigt annorlunda från svenskan som har en onödigt komplex stavning många gånger.

Källor

UniLang

http://www.unilang.org/course.php?res=80#ci-l4days hämtad 2016-01-26

Magnus Kusoffsky, Beskrivning av tok pisin

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1330392&fileOId=1330393 hämtad 2016-01-26

Tok pisin är ett av de officiella språken på Papua Nya Guinea tillsammans med engelska och hiri motu. Det är det mest talade språket i landet och talas huvudsakligen i de tidigare tyska delarna av landet och huvudstaden Port Moresby.

Eftersom Papua Nya Guinea har 841 levande språk är tok pisin en viktig punkt för kommunikationen i landet.

Tok Pisin hade ett officiellt stöd när landet styrdes av Australien men enligt Papua Nya Guineas konstitution är engelska set enda officiella språket. Trots detta hålls de flesta debatter i parlamentet på tok pisin.

Det är många som anser att tok pisin ska vara det officiella språket i Papua Nya Guinea och att språket kan ge en starkare samhörighetskänsla mellan landets invånare. Eftersom hiri motu har större inflytande i de södra delarna av landet är det inget som skulle gå att genomföra idag.

Det oofficiella målet i Papua Nya Guinea är att alla barn ska gå i engelskspråkig skola men detta är långtifrån fallet. De flesta går inte i statlig skola i mer än några år och får sin utbildning på skolor på missionsstationer runt om i landet. Eftersom engelskakunskaperna är små utanför städerna sker undervisningen där på tok pisin eller något lokalt språk. Engelska är inte tillåtet i klassrummet i statliga skolor men det är vanligt att läraren eller någon äldre elev återberättar lektionens innehåll på tok pisin utanför.

Källor:

Amrita Dasgupta, Tok Pisin: Papua New Guinean Creole, http://theculturetrip.com/pacific/papua-new-guinea/articles/tok-pisin-papua-new-guinean-creole/ The Culture Trip, hämtad 2016-01-26

Magnus Kusoffsky, Beskrivning av tok pisin, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1330392&fileOId=1330393 hämtad 2016-01-26

Tok pisin är ett kreolspråk som talas på Papa Nya Guinea. Det är det mest frekvent använda språket där. Det har ca 120 000 modersmålstalare, men ungefär 4 miljoner totalt talar tok pisin. Tok pisin uppstod som ett resultat av att folk från runtom Stilla Havet skickades för att jobba på plantager i Queensland och olika öar där de tvingades samspela. Arbetarna började utveckla ett pidgin främst från engelska, men också från tyska, malajsiska, portugisiska, och deras egna austronesiska språk. Sedan det uppstod har det utvecklat en mer komplex grammatik och anses nu vara ett kreolspråk(ett pidgin med modersmålstalare).

Namnet tok pisin betyder ”talk” (tok) ”pidgin” (pisin), alltså ”tala pidgin”.

Typiska egenskaper för pidgin- och kreolspråk

Det finns en del egenskaper för den här sortens språk som är väldigt typiska, i tok pisin kan man fortfarande se en del sådana egenskaper:

• Fast ordföljd 
• Basordföljd SVO 
• Reduplikation vanligt förekommande – reduplikation förekommer i tok pisin, t.ex när man jämför något och vill säga att något är ”mycket mer” än något annat gör man det genom att använda reduplikation av ordet ”moa” (som betyder mer) så det blir ”moa moa”.
• Enkel stavelsestruktur KV – konsonantkluster undviks
•  Litet antal fonem – generellt sett finns det relativt få fonem i tok pisin, men det varierar också mycket mellan olika talare
• Litet vokabulär – tok pisin har ett ganska litet vokabulär, det märks genom att ett ord kan ha många betydelser. Ett exempel är ”hat” som kan betyda hatt, het, hård och hjärta. Det finns många ord det här stämmer in på.
• En eller få prepositioner – det finns två prepositioner i tok pisin, den ena är ”bilong” och den andra är ”long”. Det förra betyder ”tillhör”, men den kan också stå för ”av” och ”för”. Den senare ”long” används för i princip allt annat (på, i, med etc.), men det kan också betyda ”lång” så blanda inte ihop dem.
• Inga genus eller substantivklasser – ingen indelning i genus eller substantivklasser finns
• Personliga pronomen har numerus men ej genus 

Källor

UniLang

http://www.unilang.org/course.php?res=80#ci-l4days hämtad 2016-01-26

Magnus Kusoffsky, Beskrivning av tok pisin

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1330392&fileOId=1330393 hämtad 2016-01-26

Wikipedia 

https://en.wikipedia.org/wiki/Tok_Pisin hämtad 2016-01-26